Vår släkts äldste kände stamfader är Jacob Rydén, född 22/2 1818, död 8/3 1859. Hans levnadshistoria är på många sätt gripande. Den vittnar om en man som fick kämpa med stora svårigheter av social och ekonomisk natur i förening med ohälsa. Ändå lyckades han skapa sig en aktad ställning och blev pionjär för folkbildningen i Gesäters socken. Han var min morfars farfar.
Jacob Rydén föddes den 22 februari 1818 i Sundals-Ryrs församling i Dalsland. Hans mor som var ogift hette Cajsa Jacobsdotter. Hon var piga hos bönder i trakten men bodde fram till 13-års ålder (född 1797) hos sin mor, änkan Kjerstin Andersdotter i Västra Kärr, född 1767. Vem modern var änka efter kan tyvärr inte uppges. Sannolikt hette Cajsas far Jacob eftersom hennes efternamn var Jacobsdotter. Sonen Jacob skulle i så fall vara uppkallad efter sin morfar.Cajsas första pigplats var hos Hans Eriksson i Årbol (1810-11). Sedan hade hon plats hos häradsdomaren Anders Elofsson i Södra Blekan (1811-13), hos baron Carl Ribbing på Vena i Bolstads socken (1813-15), i Tränsebol (1815-17) och i Kärr (1817-18). Vid tiden för Jacobs födelse bodde Cajsa åter hos sin mor på torpet Hedfällorna under Kärr i Sundals-Ryr. Hedfällorna ligger ca 700 meter från Kasen på vägen Sundals-Ryr - Stigen. Där föddes Jacob och där växte han upp under sin mormors vård fram till hennes död 8/10 1825. Jacob bar namnet Svensson fram till år 1844 då han tog sig namnet Rydén. Alla sonnamn är ursprungligen s.k. patronymika, d.v.s. de är bildade av faderns namn med tillägg av ändelsen -son eller -dotter. Namnet Svensson kan alltså antyda att Jacobs far hette Sven, men vilken denne i så fall var går inte att utröna. Några faderskapserkännanden till barn utom äktenskapet förekom knappast vid denna tid.
Jacob växte alltså upp som ett "oäkta" barn med allt vad det innebar av social deklassering vid denna tid. När han döptes två dagar efter sin födelse (24/2 1818), fick hans mor böta 1 riksdaler till kyrkan för lägersbrott. Som fadder vid dopet är antecknad Olof Olofsson från Snappan, förmodligen en släkting till Cajsa. Dopet förrättades av sockenadjunkten Ekstedt som vid denna tid tjänstgjorde i Frändefors och Sundals-Ryr. Han blev sedermera kyrkoherde i Rölanda och Gesäter och förde ordförandeklubban vid den sockenstämma då Jacob Rydén år 1844 valdes till klockare och skolmästare i Rölanda och Gesäter. Kanske kände han till Jacobs bakgrund och ömmade för honom. Han gav honom nämligen sitt förord.
Cajsa kunde tydligen inte själv ta hand om sin son utan lämnade honom hos sin mor Kjerstin. Om henne finns en anmärkning i kyrkboken som är talande: "Utfattig, njuter fattigmedel".
Cajsa måste efter Jacobs födelse åter ut för att tjäna sitt bröd. Hon hade bl.a. tjänst hos nämndemannen Anders Anderson i Södra Blekan och hos Elof Jansson i Kärr. Hon fick under de närmaste åren ytterligare 2 barn utom äktenskapet, nämligen Sven, född 7/5 1822 och död samma år samt Petter född och död 1828. Det är dock oklart om den sistnämnde är Cajsas son. År 1828 eller 1829 ingick Cajsa äktenskap med inhysingen, drängen Nils Ersson i Kärr. De fick en son Sven, född 23/5 1829 som dock dog 26/8 1829 i kikhosta. Maken Nils Ersson (Eriksson) dog 5/2 1835 av feber, 55 år gammal. Cajsa blev omgift 23/10 1836 med avskedade artilleristen Lars Berggren, född 1756. Han var alltså 80 år när han gifte sig med Cajsa som då var 39 år. Hon levde ytterligare 5 ½ år och avled 15/2 1842 av lungsot efter att länge ha varit sängliggande. I kyrkboken står antecknat: "Oduglig till arbete och besynnerlig till sina sinnen." - Ett tragiskt levnadsöde.
När Jacobs mormor dog 1825 måste Cajsa ta hand om sin son. Han följde då modern till hennes olika anställningar men förekommer i husförhörslängderna lika ofta på andra gårdar. 1818-25 står han skriven hos mormodern på Kärr, 1825-31 bor han på Aspebol i Brålanda hos modern, 1831-32 hos modern på Kärr, 1832-34 hos Lars Larsson i Bollungen som dräng, 1834-36 hos Olof Andersson i Kärr som dräng, 1836-39 hos Olof Svensson i Kärr som dräng, 1839-42 är han åter skriven hos modern i Kärr, tydligen för att hjälpa henne under hennes sista tid. Under sin tid i Bollungen, då Jacob var 14-16 år, har prästen gjort en anteckning om honom i kyrkboken: "Gosse, klen till växten."
Efter moderns död 1842 får Jacob Svensson drängplats på kyrkoherdeprästgården i Högsäter. Han lämnar nu för gott sin födelseförsamling Sundals-Ryr, troligen för att aldrig återvända.
När Jacob återkom till Högsäter från Karlstad 5/7 1844, hade han antagit namnet Rydén och skrev sig som "skollärareelev". Namnet Rydén är säker taget efter hemsocknen (Sundals-) Ryr. Det var vanligt vid denna tid att personer som blev präster, lärare etc. antog nya namn i stället för sina gamla patronymika. Detta gällde f.ö. också om soldater och personer som lät värva sig till militärtjänst.
Eva Christina Rydén, född Dahlqvist, min morfars farmor, var dotter till en värmländsk glasblåsare Olof Nilsson Dahlqvist, född 1778 i Grums, och hans hustru Kerstin Pärsdotter, född 1776 i Gestad. Fadern var glasblåsare på Liljedals glasbruk i Eds socken i Värmland (nära Slottsbron). Familjen fick under åren 1798-1814 7 barn, av vilka 3 dog som barn. 1816 flyttade familjen till Skedevid i Östergötland där fadern fick anställning på Reijmyre glasbruk. Under denna tid föddes Eva Christina 2/3 1816. Redan 1818 flyttade familjen tillbaka till Värmland, närmast till Sölje bruk i Stavsnäs socken, ett spikbruk. Där omkom Olof Dahlqvist genom drunkning 25/6 1834.
Eva Christinas fortsatta väg fram till äktenskapet med Jacob Rydén gick via olika bruksmiljöer. 1835 bodde hon i Eda i Värmland på Emterud, 1837 i Karlanda Värmland på Gladåkers bruk, 1839 i Ed Värmland på Liljedals bruk och kom 1840 till Högsäter Dalsland och Öxnäs bruk. När Eva Christina flyttade från Karlanda till Ed hade hon med sig följande attest: "Läser och förstår försvarligt vid förhör 30/10 1838. Begick nattvarden 7/7 1839. Oklandrad - ledig till äktenskap - vaccinerad." På den tiden var det ordning på folk!
När Jacob och Eva Christina gifte sig hade Jacob redan blivit utsedd till skollärare i Rölanda pastorat, omfattande Rölanda och Gesäters församlingar och blivit vald till klockare i Gesäter. Ur Rölanda K I:3 sid. 367-368 kan inhämtas hur förslaget till klockartjänsten upprättades:
"Protocoll hållet på Rölanda Prestegård den 30 Aug. 1844, då förslag uppsattes till den lediga klockaresysslan i Gesäters socken.
Till Pastors Embetet hade på olika tider inkommit nedanstående ansökningar till nemnda lediga Syssla:
19/1 1:0 Från vice Klockaren Mathias Jansson Lindberg från Rösshult Frendefors socken med attest af Doctorn och Contracts Prosten Herr Magister Svedelius, att han är född den 12/6 1826 i Frendefors. läser wäl, är nykter, till sin lefnad oklandrad samt 9 månader förestått klockaretjensten i Frendefors socken , afvensom betyg från Provincialläkaren Herr Doctor Kjellberg om nöjaktig insigt i konsten att verkställa vaccination och åderlåtning, samt från Orgelnisten Gustaf Moberg i Gustaf Adolphs församling, att hans med ledning af Instrumentet Psalmodikon kan sjunga alla melodier i Psalmboken, har god röst och godt anlag för Kyrksång.
27/7 2:0 Från Inhysesmannen Johan Ericson i Stora Bön, Jerbo socken med betyg från Herr Comministern C.M. Hesselroth, att han är född 28/9 1814, har god Christendomskunskap och betyg af Prov. Medicus Kjellberg om försvarlig kunskap och färdighet uti konsten att vaccinera och åderlåta.
8/8 3:0 Från Skollärare-Eleven Jacob Rydén med attest från Kyrkoherden Herr Mag. S. Nolin om god Christendomskunskap, berömlig fräjd och ordentligt bruk af Nådemedlen, och att han är född 22/2 1818. Från Directeuren Herr P. A. Heischman i Carlstad om tillförlitlig kännedom i Sång såväl efter Ziffror som Notor, så att han kan wäl efterkomma hvad Kongl. Maj:ts Nådiga förordning af den 18 Juli 1842 påbjuder - från Prov.Läkaren Kjellberg om försvarlig insigt och färdighet i konsten att vaccinera och åderlåta - från tillförordnade Seminarii-Läraren i Växelundervisningen i Carlstad Herr Magister C. Hultgren att han gjort sig i Skolans läroöfningar känd för med beröm godkänd flit, uppmärksamhet och stadga, och vid anställd profläsning visat sig ega godkänd kännedom af sjelva Methoden samt godkänd skicklighet att efter nämnde Metod meddela undervisning.
28/8 4:0 Från v. klockaren Jan Magnus Andreasson i Forsane, Gesäters socken hvilken i här varande Ministerialbok eger vitsord om försvarlig Christendomskunskap, ordentlig Nattvardsgång och god fräjd, och att han är föd 5/3 1820, samt af Prov.Läkaren Doctor Kjellberg undfått betyg om försvarlig insigt i konsten att vaccinera och åderlåta.
Sedan Pastor granskat ofvanstående betyg, uppfördes på förslaget till den lediga klockaresysslan i Gesäter i första Rummet Skolärare-Eleven Jacob Rydén från Högsäter; i andra Rummet f.d. vice klockaren Mathias Lindberg från Rösshult och i tredje Rummet v. klockaren, Drengen Jan Magnus Andreasson i Forsane.
Den med detta förslag missnöjde må deri söka ändring genom besvär som ingifvas till Domcapitket i Carlstad inom kl 12 å 30:de dagen, eller om Helgdag då infaller dagen derefter, efter häraf bevisligen erhållen del den dagen oräknad, då sådant skedt - och bör den med beslutet missnöjde bifoga sina besvär ej allenast det öfverklagade beslutet, utan äfven bevis när detsamma blef honom tillställdt; åliggande det jemwäl den klagande att, inom 14 dagar efter besvärens inlemnande å ort som wederbör, till Pastors Embetet härsädes aflämna Diarii utdrag deröfver. Försummas hvad nu föreskrifvet är, vinner förslaget laga kraft.
Ut supra E. Joh. Ekstedt
P. L."
Inget överklagande skedde, utan på sockenstämma i Gesäter 8/12 1844 kunde klockarvalet äga rum. Protokollet om detta val lyder så: "Protocoll hållet vid allmänna lagligen utlysta Sockenstämman i Gesäters kyrka den 8 de. 1844 då klockareval skulle anställas.
§ 1. Sedan de på förslaget uppförde 3:ne Sökande Skollärare-Eleven Jacob Rydén, v. klockaren Mathias Lindberg och Jan Magnus Andreasson hade för klockaresysslan i denna församling aflagt prof, voro sockenmännen i dag kallade att i laga ordning anställa Wal. Församlingen erkände att profven voro aflagda och att kungörelsen om walet blifvit 14 dagar förut uppläsen. Det medgavs äfven att intet hinder var för Walets företagande, hvilket började med wallängdens uppläsande och justering. Sedan justeringen blifvit verkställd, skedde upprop enligt Längden. Då omröstningen i laga ordning skedt, befans att Skollärare-Eleven Jacob Rydén erhållit de flesta vid walet afgivna rösterna, neml, 10 175/192, hvarföre han skulle till Klockare i församlingen antagas. Jan Magnus Andreasson hade erhållit 1 7/24, och Mathias Lindberg ingen röst."
Det bestämdes att klockarlönen skulle utgå med "1/4 tunna korn och 1/4 tunna hafre af varje hel gård med fast mål och ren och god säd. Derjemte åtnjuter han en Collect årligen". Jacob Rydén åtog sig den årliga vaccinationen "mot ett arfvode af 8 skilling Banco för hvarje barn som vaccineras att betalas vid besigtningen, då kopporna slagit riktigt an." Klockaren begärde af sockenmännen en månads ledighet från skolan varje sommar, vilket beviljades så "att han skall få upphöra 14 dagar, när skolan är slutad i Smedjebyn och 14 dagar i Augusti månad."
Vid maj-stämman 1845 avlade Jacob Rydén en extra kollekt både i Rölanda och Gesäter, "såsom en uppmuntran för hans mödosamma arbete, hvarom han sjelf må pålysa."
Vid höststämman1848 redovisade Jacob Rydén sina svårigheter att driva in de föreskrivna skolarvodena. Stämman beslöt att de som inte inom 8 dagar hade betalt sina skulder skulle avkrävas avgifterna genom befallningsman Luttrops försorg.
Att Jacob Rydén gick med på att minska sin tjänst kan ha berott på att han kände sig överansträngd av den krävande lärartjänstgöringen. Hans hälsa blev alltmer försvagad. I Maj 1850 begär han att "i anseende till fortfarande bröstplågor och läkarförbud att anstränga bröstet få tillåtelse att begagna Hans Jacobsson i Kålsäter såsom sitt biträde." Hans begäran bifölls, men stämman uttryckte sin förhoppning och önskan, att Rydén "såsom kännare af Noter och mera correct choralsång, måtte så ofta hälsan det tillåter, leda kyrkosången."
Vid novemberstämman 1852 anmälde Rydén "att han i följd av bröstplågor icke förmådde att leda kyrkosången". Han önskade därför att "ett skickligt biträde för kyrkosången" kunde anställas. Församlingen beslöt höja klockarlönen med en tredjedel, på villkor att klockare Rydén "aflönar en choralsångkunnig och skicklig person som i hans ställe hvarje helg och predikodag leder sången i kyrkan."
Till sist tog sjukdomen överhanden. Den 8/5 1853 föredrogs vid stämman en skrivelse från klockare Rydén, så lydande: "Till Vördige Pastors Embetet och resp. Skolstyrelse i Rölanda pastorat. Att den 1 maj 1854 blifva entledigad från min befattning som skolmästare i Rölanda och klockare i Gesäter, derom anhåller jag i största ödmjukhet. Bräken den 21 april 1853.
J. Rydén. "
De bröstplågor som Jacob Rydén led av, kan ha varit lungsot, som var den tidens folksjukdom. Vanligen yttrade sig dock inte lungsot i plågor. Det kan därför tänkas att sjukdomen var någon form av astma eller luftrörskatarr. Detta bestyrkes av ett yttrande av vår mammas farfar, när han nämnde att hans far inte kunde vara inomhus, när sjukdomen ansatte honom. Han måste då ut i friska luften. Han brukade då spänna för hästen och ge sig ut på långa åkturer efter häst. Ibland kunde han vara ute hela nätter och åka släde på vintrarna. - Det kan också tänkas ha varit psykiska besvär.
Ännu några gånger figurerar Jacob Rydén i protokollen. I september 1855 hade han upplåtit mark åt en torparänka från Kasen under Bräken utan arrende. På marken fanns emellertid inget hus. Han vädjar nu till församlingen om inköp och uppsättande av ett hus åt änkan på den anvisade marken. Så skedde också genom fattigvårdens försorg.
Den 21/6 1857 tillfrågades sockenmännen om de "ville meddela förre klockaren och folkskolläraren Jacob Rydén någon hjälp för att kunna till helsans återställande fortsätta den påbegynta vattenkuren i Söderköping, samt hur detta understöd skulle utgöras. Sockenmännen hade sig väl bekant att Rydén är i knappa och bekymmersamma omständigheter, och ville med ett frivilligt offer, som uppbäres i kyrkan nästa söndag, bereda tillfälle åt var och en som ömmar för en nödställd like, att mot Rydén visa sin välvilja. Men som här är en vanlig brist på penningar, är det icke att vänta, att understödet skall blifva av någon betydenhet. Till Vörd. BrunnsDirectionen i Söderköping ville sockenmännen öfverbringa detta intyg om Rydéns nödställdhet samt tillika för Rydén inlägga en förbön om all den lindring i Brunns- och Bad-omkostnaderna och om allt det understöd, som möjligen kan vinnas."
Så vitt jag vet finns bara ett brev bevarat efter Jacob Rydén. Det skrev han till sin hustru under vistelsen vid Söderköpings brunn. Det är daterat 13/6 1857, men avstämplat först 24/6. Det är tydligen skrivet före frimärkenas tid och består av ett hopvikt papper, försett med försegling. Adressen lyder: "Hustrun Eva Christina Rydén Wenersborg, Rölanda prestgård och Bräken. Anhålles att detta får åtfölja kyrkopåsten från Rölanda till Gesäter."
Innehållet ger en personlig bild av Jacob Rydén:
"Söderköping d. 13 juni 1857.
Min lilla gumma!
Jag får underrätta dig och barnen, att jag lefver intill dato och tillståndet är något förbättrat i afseende på min hälsa. Jag har numera inget behof af att åka, men om Thorsdagen blef jag bjuden af ett par badkamrater på en promenad och åkte i vagn efter 2 hästar till staden Norrköping. Den staden, må du tro, är både stor och vacker. Han ligger en och en half mil från Söderköping och vi gjorde resan på en half dag. Det var då första gången jag åkte sedan jag gick ombord på fartyget i Wenersborg, och jag tyckte att åkningen var lika otreflig som den förr har varit mig kär. Då jag ansättes af mina vanliga plågor, går jag i bad och då lättar det straxt. Jag tager sittbad dagligen och har en gång haft så kallad packning, som är af de waltsammaste baden, men man finner sig så väl efter dem. Men jag får icke sådana ofta i början, utan jag skall sprutas i nacken med kallt vatten och bära kall duk för bröst och mage samt taga 2 sittbad om dagen. Du må tro att både jag och Lina (Carolina, hans dotter som då var på sitt åttonde år) må wäl och hafva trefnad och Lina är dagligen sysselsatt hos dels vår värdinna Madame Hällström och dels hos Enkefru Jungberg i samma gården och tjenar således sin föda och passar mig då det behöfdes, men jag är nu, Gudilof, så pass att jag sköter mig sjelf för det mesta.
Väl vore om mina hemmavarande hade hälsan och mådde väl, så hjelper väl Gud att vi får se varandra med Glädje, men du har icke att vänta mig åter förrän slutet af Augusti månad eller början af September, ty vattenkuren är långsam, men säker, och hade jag vetat göra denna resan förlidna året, hade jag sluppit ha en sådan svår vinter. Det är alldeles otroligt hvad vattenkuren är välgörande; här är personer som haft slaget, så att de icke kunnat gå samt dåligt tala, och nu börja de både gå och äfven tala, samt känna sig bättre för hvarje vecka.
Jag vet ännu inte antalet på brunnsgästerna, men säkerligen gå de till minst 200 och ökar för hvarje dag.
Du får vara snäll hafva bestyret om det som är hemma, och jag kan icke föreskrifva hvad som bör uträttas, ty jag må icke vara öfverhopad af bekymmer, utan lika som jag ej hade något att sköta om hemma, helt och hållet öfverlämna sig med förtroende åt kuren, då den lärer verka säkrast, således öfverlämnar jag hela bekymret åt dig, min lilla Gumma, och när jag kommer hem skall jag nog öfvertaga bestyret.
Du torde få göra en resa till Öxnäs och tala med patron om de bräder som komma att fattas till inrede i byggningen.
Vårt lilla träde i lillegärdet bör så vida tid gifves väl jordköras, samt upptagas ett dike på vardera sidan, äfvensom du torde ställa om att tomta uppe vid lilla stugan blifver spavännad ända ner till vägen på det vi äfven må få så denna del med råg.
Strö väl med halm uti grishagen, om det än skall tagas långhalm, ty får halmen ligga där till hösten, duger den att breda på åkern som gödsel.
Under hela vägen mellan Söderköping och Norrköping såg jag nästan ingen hafra (havre) vara sådd, utan blott råg och hvete samt ärter. Ett sådant brukningssätt är det bästa och mest gifvande, blott man kan komma sig i ordning dermed.
Gör nu allt hvad du kan för att samla gödsel i år, så skall du få se, att vi skola väl bruka vårt lilla gärde och taga vackra skördar deraf. Jag hoppas det har regnat äfven på Dahlsland och i Gesäters socken och i följd deraf måtte Bräkens-dalarne vara gröna och hafva en vacker höskörd. Väl vore om säden varit grobar, så torde vi äfven få väl vårsäd. Här på orten regnar det dagligen och luften är kylig ock kall. Hälsa alla bekanta från mig samt barnen så hjertligt från sin pappa och din trogne make Jacob.
Detta bref ämnar jag sända uti Patron Sandahls bref nästa onsdag."
Brevet är skrivet med vacker och lättläst stil.
Jacob Rydén blev 41 år och 16 dagar gammal.
Erik Rydén har skrivit ovanstående levnadsbeskrivning och den grundar sig framför allt på Håkan Olséns forskningar 1971 och Eriks egna anteckningar. Vi är skyldiga Håkan ett stort tack för att han med sin flit och sin noggrannhet har gjort denna levnadsbeskrivning möjlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar